tisdag 22 mars 2011

Tyngden-Lättnaden

Redan i går kväll så smög det tunga på igen bara kalasandet var slut. Vill verkligen må bra och det är så jobbigt att känna tyngden på ens axlar. I morse var det ok en liten stund medans barnen var hemma sen kommer det igen. På väg till jobbet så satt jag och funderade om jag överhuvudtaget skulle klara av att gå in på banken utan att gråta. Tur nog så jobbar det underbara människor på vår bank. Jag har inte satt min fot där sen Isak var inlagd på lasarettet sist och var därför rädd att få frågan hur jag mådde. Fixar nästan dagligen detta i vår butik men pga av att jag mår sämre och sämre + att det beror på vem som frågar, detta är några jag tycker mycket om och det hade kunnat få bägaren att rinna över. Men jag överlevde tackvare att jag tror att någon såg att "Hur mår du" frågan inte var aktuell just i dag. Jag samlade då även modet att ställa en viktig fråga från min Att göra lista och åkte sen därifrån med lite styrka tackvare att jag påbörjat en del av alla måsten som tynger som BLY.
På det så orkade jag kontakta en tidning som vi bokat annonser i och fråga snällt om vi kunde få stryka dom två sista annonserna, svaret blev positivt och jag är otroligt tacksam över det !!

I morse var vi ordentligt tyngda både jag och M för just nu är balansgången otroligt hårfin på alla plan och hur vi ska ta oss ur detta är ett mysterium.
Min Att göra lista fylls ständigt på och det gör mig orkeslös och kräkfärdig...men i dag kan jag pricka av två saker och det är sååå skönt, så små egentligen men känslan av att jag tog tag i det är makalöst skön. Allt tackvare att jag inte fick den där frågan i morse...

Nu törs väl ingen fråga nått mera ;) Jag vet att jag måste gråta och släppa på trycket men det är inte så himla lätt. Just nu måste vi orka då det är räkningar som ska betalas en butik som ska hållas öppen fotograferingar som ska göras det är bara att bita i både på gott och ont så är det.

Vi fixar detta !!!

Kram Petra

1 kommentar:

  1. Klart NI fixar det! Ni klarar det tack vare att ni är de ni är! Men ibland måste man få falla och vägen upp igen är skitjobbig, så är det bara.
    Förstr att saker och ting tar lång tid att fixa, att orken tryter på alla små reserver som man ev hade lagrade, men herregud, en lisvkris är en kris! Trots det så finns det alltid nått gott i det med... Tids nog, när man får lite distans... Jag dyker upp inom kort!
    kram Malin T i H

    SvaraRadera