Mitt i natten

Isak har för ca 20 min sen knackat i golvet...
Magnus var fortfarnade vaken med arbete vid datorn medans jag sov rätt djupt men hörde dunkandet långtborta och Magnus snabba rusning upp för trappen. Han har ännu inte tuppat av men har känningar och mår illa...kanske börjar han i af känna sin kropp så pass bra att han inte rusar upp som han förut gjort för att sen svimma av, han gör sig hörd och ligger kvar. Vi har nu startat han apparat igen och sitter vakandes vid honom. Förra gången han gjorde lika den 30 maj så hade hjärtat gjort pausar på 6 sek. Tyvärr så får läkarna inte svar på den sista pusselbiten av detta då dom nehöver n inspelning när han är under aktivitet...

Nu undrar jag hur man ska kunna somna om och hur man ska kunna jobba i morgon.

Kram

Petra

En bra dag

blev det trots allt..skönt.

Vi har bara varit hemma och gått igenom gamla kläder, flyttat om, skruvat upp, städat. Mitt i allt säger Lovis plötsligt Mamma & Pappa vet ni det här var nästan bättre än att vara på zoo. ( vi hade tänkt åka till Järvsö) Härliga unge !!

Kram
Petra

Livet sliter på

Känns som om varje gång jag skriver här så är det en väldans beklagan bara. Men det är oftast dom känslorna som behöver komma ur.

Tycker oss ha sett en lite piggare Isak dom senaste dagarna vilket är underbart. Men på någotvis så ger det mig utrymmet att sjunka... hatar att ha daglig värk ! Är också så jobbigt att tänka att jag påbörjade något i våras som sen sprack för att vare sig tid eller ork fanns till slut. Blir också väldigt ledsen när jag ser och känner att kroppen inte längre vill. Musklerna har varit utsatt för smärta så pass länge att dom bestämt sig för att ge upp och där dom gett upp har jag sjunkit in och det är som en djup gropp som ropar efter att få tillbaka sin muskel. Skelettet hamnar också snett då inga muskler finns kvar att bära upp det....men jag ska inte dö så varför klaga. Men jag återkommer ändock nästan varje dag till att bli lite rädd då jag ibland har jobbigt att bara gå upp för en trapp. Vad händer om jag inte tar tag i det ? Det som är jobbigast är att det inte syns (förutom groparna när jag är utan tröja;) och det är oftast ingen i ens omgiving som ens förstår. Livet ska rulla på ändå allra helst om man är mamma...

Äh det är bara att hänga i för nu är det Isak som gäller! Men skönt att bara få ur sig lite ondo. Önskade i bland att jag kunde skriva allt som far i huvudet och tynger mitt bröst men det får ligga och gro då det inte bara handlar om mig...

Kl är snart 10.30 det är dags att väcka min familj och se vad denna dag har att erbjuda. Ska försöka släppa mina tankar och hoppas att det inte påverkar övriga, man vill att varje ledig dag med barnen blir toppen men det är inte alltid enkelt med alla oros moment.

Kram
Petra

Fotbollsuppehållet över

I går var det dags för Isak att träna igen efter 2 veckors sommaruppehåll. Måste erkänna att det varit rätt skönt att slippa sitta och oroa sig varje träning och varje match. Det kändes extra nervöst i går eftersom vi såg tendenser i lördags att något var på G. Men det är i dag med lättnad vi vet att gårdagsträningen och natten gick bra och han ser riktigt pigg ut i dag !!! Det är så skönt att få några dagar att bara andas lite.

I morgon ska jag försöka mig på att vara hemma lite med barnen då snälla Emma kunde hoppa in några timmar med Magnus.

Kram alla

Petra

LISA 1 ÅR

1 års firande i sommarstugan

Lovis & Gunnar får äran att blåsa ut ljuset.

Första tårtbiten avsmakas med högerhand samtidigt som en sked hålls benhårt med vänster hand =)

Kusin Lovis vill du smaka ?

Kusin Gunnar har köpt en stor båt med härliga ljud till föräldrarnas stora glädje. Heja faster Helen !!!

Gullungen gör en snabb titt på favorit fotografen.

Kalasfin i tröja från moster, right from Calimero !

Myser med en kudde som fanns i paket från mormor & morfar.

Ny fin leksak från farmor & farfar testas.

Allas vår 1 åring !!!

Må livet bli allt vad du önskar och lite till <3
Vi Älskar dig massor !

Rapport

För att inte oroa någon i onödan så tittar jag in en snabbis. Tänkte för mig själv i går att om jag skriver så händer inget, ni vet om man säger något så brukar det bli tvärsom. Min taktik lyckades...inget att skoja om egentligen och fy vad vi mådde dåligt en stund i går. När vi kom tillbaka till stugan så hade Isak fått tillbaka färg i ansiktet igen och såg mycket piggare ut igen, men efter ett tag vände det igen och han tappade färgen. Men det blev inte värre än så denna gången även om vi tycker oss se på honom att det "hänger" i luften.

Mår riktigt kast i dag då man räknar ner igen och barnen frågar om vi ska jobba...och det är bara så mycket måsten som hänger över en, det gör ont ont.

Mitt jobb att mejla läkaren ligger kvar som en punkt i dag, det är ingen höjdare att skriva ner sin oro och sina frågor även om jag vet att det är ett måste att stämma av med dom igen.

Kommer lite bilder på 1 åringen sen =)

Kram Petra

Blä

Hoppas just nu att vi båda ser fel eller att vi är duktiga nog att hindra fallet. Vi är hem en vända för att hämta mat och åka mot sommarstugan igen där vi firat Lisa som i dag fyller 1 år.
Isak är jätte blek och klagade på trötthet...han ser ut som han brukar innan det är dags...ofta kommer det kvällstid och jag hoppas så innerligt att våra misstankar bara är valig trötthet...men tyvärr är det bara en försvars mekanism, vi har lärt känna honom rätt väl vid det här laget.

Söker efter all styrka som finns vill inte se honom "försvinna" bort igen. Men när han själv säger att han är trött och undrar om apparaten är på plats ja då är det något som inte är som det ska.

Usch vad jag mår illa...

Nej nu packar vi in oss och åker dit och hoppas att vi håller i hop !!!

Kram Petra

Ständig påminnelse

I dag när jag åkte till jobbet spelades denna låt på radion, vilket tog mig tillbaka i tiden. För 8 månader sen hamnade Isak på lasarettet först gången och jag fanns där dagtid men varje kväll när jag åkte hem spelades denna låten. Jag minns hur ont det gjorde att lämna dom, jag minns hur jag kände kroppen gå mot bilen sen minns jag inget förens jag stod parkerad hemma på gården igen. Helt tom gick jag sen in för att krypa ner brevid min dotter.

Vi ska försöka oss på lite ledighet igen och vi ska fira vår 1-åring. Det är tur att jag har blivit moster i allt, önskade bara att jag hade ännu mera kvalitetstid med henne min Lisa ♥ . Men det är ofta mina tankar är någon annanstans men jag gör mitt bästa för att vara en bra moster precis som min var för mig.

Har också förstått att det finns människor som verkar tycka att jag är otrevlig när jag inte är glad och inte alltid orkar möta blickar. Jag vet inte vad jag ska säga riktigt...Jag är jag och jag kan inte spela glad eller låtsas tycka att allt är bra när det inte är det. Kan bara be om ursäkt för det, eller ska jag egentligen behöva det. Goda vänner borde förstå vår situation om dom lyssnade. Försök att för en sekund att tänka er att det var erat barn som hade ett hjärtfel där diagnosen fortfarande är oviss. Har jag inte rätt att känna oro och vara ledsen. Blir glad över reaktioner här om jag är ute och cyklar !!

Mitt största mål under dom närmaste 2 dagarna är att få i väg ett mejl till Sahlgrenska med frågor runt läkarnas sätt att hantera den förra inspelningen som gjordes. Den raderades och vi önskade att Isak läkare i GTB fått chansen att avgöra det. Har också jätte dåligt samvete över att det inte gjorts tidigare då det gått en hel månad...har bara inte haft orken.

Ha en fin helg!

Kram Petra

Dessa förbannade tankar...

Varför hänger det över mig hela tiden...denna oro denna tyngd. Vi har haft ett par dagars ledigt och det tar nästan mera än det ger och då undrar jag var finner jag glädjen igen. Med ledighet kommer också utrymme för eftertanke och den vill jag inte veta av. Man håller sig uppe så sent det bara går för att veta att man däckar direkt i sängen, då slipper man hinna ligga och fundera. Vad är det för sorts liv ? Just nu känner jag också att vi inte riktigt synkar igen, man vill inte dela dom tunga tankarna med den andre. Man är rädd för att den andre ska må sämre att man påminner varandra om vår situation, så man biter i hop och far illa på cupen.

Visst har vi haft fina stunder under vår 2 dagars ledighet också. Vi har också hittat en fantastisk nämnare som hela familjen njuter av, badminton !!! Det är skönt med små andrum och en glädjekänsla...men lik förbannat hänger det andra skiten över en som ett grått moln.

Vi räknar snart ner en månad sen sist...

det är sjukt men man är SÅ rädd. Han kanske aldrig mera tänker tuppa av...vi vet ingenting, läkarna vet inte med säkerhet. När får vi vårat svar ? Hur många gånger till behöver han ramla i hop ? Älskade unge hur ser din framtid ut ?

Som mamma vill jag kunna rädda dig från allt det onda, men detta är utanför min makt och kanske är det det som tär mest.

Isak har också flera gånger under sommaren sagt att han tycker att det är jobbigt när jag inte är hemma hos honom och han tycker att det är dags att avsluta kapitlet Calimero. Dom tankarna är också en mega börda på våra axlar..när är det dags att ge upp ? Vi behöver också bygga till ett sovrum i närheten av Isak och en till toalett men för vilka pengar då och när ska Magnus ha tiden till att göra det ?

Det är sommarlov, sol och det är nu man ska ladda batterierna. Vi är bjuda på fester men hur ska man kunna lämna Isak, hur ska man kunna slappna av ? Det var vidrig den gången han var i skolan och ingen av oss var hos honom. Vi skulle behöva egentid jag och M för att orka, men man kan inte släppa taget det är nog jobigt dagtid.

En haldag åt gången det är så vi får leva, hoppas att det inte dröjer alltför länge innan vi kan gå vidare även om jag bävar massor för vad dom ska göra...Vi måste ur denna mardröm som finns hos oss dygnet runt.

Var glad åt era friska barn !!! Det gnälls alldeles för ofta på småsaker runt barnen. Njut av varje framsteg, varje fördelsedag.

Kram
Petra

Våra porträttbilder

Ett litet urval av våra porträttbilder tagna av världens Bästa Eva.

www.fotografeva.com

Ha en bra lördag!

Kram Petra

Våran vigsel

Vår vigsel hade vi vid Rogsjön där vi har sommarstuga. För egen del har jag lite svårt att stå i centrum med allas blickar på mig. Men denna variant var underbar då vinden ven i både hår & klänning. Hade inte heller velat haft det enklare då jag/vi ville dela detta moment med nära & kära. Är fortfarande tacksam över att dagen blev så lyckad <3

Porträttbilder kommer också, men kanske inte i dag ;)

I morgon ska vi i väg och fota bröllop så sängen väntar...

Kram Petra

Måste bara tillägga att dom orangaliljorna växer i vår by och vi kallar dom Rogslilljor, det var därför dom hamnade i min bukett !

Mot altaret....

Lovis & Isak för 5 år sen...

Blir galen på blogger som inte kan hålla jämt tomrum mellan bilderna !!!

Dagen av Kärlek & Sorg

8 Juli

Datumet då jag förlorade någon som stod mig nära &
datumet på vår bröllopsdag.

För 13 år sen fick jag ett fruktansvärt besked. Jag minns att min liv kretsade runt vår älskade son som då var 8 mån. Magnus hade jobbat natt och under hans skift hade mamma ringt och gett honom det besked man inte vill höra. Magnus kom sen hem på morgonen och berättade för mig att min moster och hennes sambo omkommit i en motorcykelolycka....
Min moster stod mig mycket nära och var en reserv mamma för mig i perioder, vi hade en speciell relation. Jag saknar henne ofta och önskade att både hon och min älskade mormor fått träffa våra barn. Om min saknad gör ont så kan jag bara snudda vid tanken hur hennes tre barn känner.

Just därför känns det lite konstigt att vi går och gifter oss på ett sådant datum. För just 5 år sen jobbade vi själva mycket med att fota bröllop och när jag under vintern skulle boka en lördag med vår familjepräst så hade inte han så många förslag heller. Vi synkade och bokade det enda datum som passade oss båda 8 Juli. Ringde sen Magnus för att berätta och då säger han Men Petra vet du inte vilket datum det är ? I all bröllopsiver var jag mest glad att vi lyckats få vår präst att komma till oss så jag tänkte inte ens på när det var. Kontaktade genast mina älskade kusiner för att höra vad dom tyckte. Deras stora hjärtan och kärlek sa att självklart ska ni gifta er då, det är säkert en viss moster som styrt upp det hela.
Vår bröllopsdag blev sen magisk. Vi hade vår vigsel utomhus vid vattnet och där fanns hon med oss, min moster. Hon blåste staka men Varma vindar och släppte 3 Regndroppar från himlen som om hon grät en skvätt.

Älskar och saknar Dig Mycket fina moster Ann-Britt

En av våra bröllopslåtar:

Bilder från vårat bröllop kommer under dagen i omgångar.

Kram Petra

Ny dag nya möjligheter

Hittade till frukost 6 år gamla bilder på mig och våra underbara barn. Bara spontan-tagna när dom ändå var förbi i butiken varav färgkombinationerna ;) Men minst om inte mera fyllda av kärlek =)

Det är barnen som gör att man orkar, det är dom som gör livet värt att leva.

Bilden blev lite liten men om ni klickar på den så blir den större.

Ha en skön dag!

Kram Petra

som i dag ska försöka med hela sitt hjärta.

Balansen i livet

I dag skulle bli en bra dag jag skulle få en dags ledigt..

Vad jag visste var att jag måste handla, vilket alltid är en tyngd i sig och man vet att en halv dag försvinner. Men det har blivit en viktig del då Isak måste ha laktosfria produkter och vi har nu efter samråd med sahlgrenska förstått att det betyder en heldel för hans mående. Hans sömn, kost och vätskeintag kan påverka han avtuppningar massor. Tyvärr inser han det inte alltid själv och man måste hålla koll och påminna honom dagligen. Jag känner mig ofta otillräcklig då det ligger på mig att se till att det finns bra saker hemma för honom och med tröttheten så misslyckas jag ibland och skulle han då svimma känner jag skuld att jag inte gjorde mera.

Efter handlingen kom så en dunder huvudvärk känner mig groggy och illamående. Vilken bra ledig dag, skönt att koppla av och ladda batterierna...not. Varje gång jag stannar upp mår jag allt sämre. Tankarna kommer och händelserna kryper inpå igen...jag mår inte bra...vill verkligen inte känna så här. Det är sommar, barnen är lediga vi ska ha det bra och njuta. Men jag orkar inte ens det, jag försöker njuta i det lilla. Har haft bra stunder med Isak i dag vi trivs bra i hop allra helst när lillasyster var hos en kompis ;) När vi kom hem så sa jag vi spelar lite kort och så kommer minnena fram igen..då vi fick kortleken av en sköterska på sahlgrenska...klumpen i magen...men jag ler och gör det bästa...vi har det bra jag och min son...men oron finns där och gör sig påmind varje dag...

Önskade att jag kunde finnas hos honom mera att jag kunde slippa ringa samtal hem för att kolla hur han mår...det är jobbigt dom gånger han inte svarar....det är en påfrestning....

Hur ska man orka ? Just nu snurrar världen runt, runt och det ligger en stor tyngd runt bröstet och gnager fast jag inte alls vill. Är det också för att jag vet att det nu är 3 veckor sen, räknar jag ner för nästa fall ? Jag som alltid sagt att det ordnar sig, varför förbereder jag mig för det värsta? Kanske för att året som gått snuvat mig så många gånger på Att det blir nog bättre ! Jag undrar för mig själv när då ?

Jag är så tung i kroppen och skulle vilja sova i flera dagar då jag är trött från att jag vaknar tills jag lägger mig. Ärligt talat så hatar jag detta !!!

Hoppas verkligen att morgondagen ser lite ljusare ut för detta mörker kväver mig sakta men säkert.

Kram Petra

PAPPAS FAVORIT

MIN PAPPA ÄLSKAR DEN HÄR FIGUREN

SOM HETER SVAMPBOB FYRKANT!!!!

SVAMPBOB & PATRIK DANSAR.

PAPPA KOMMER NOG SKRATTA I JÄLSEJ NÄR HAN FÅR SE DOM HÄR BILDEN!!!!!!!

TILL PAPPA FRÅN LOVIS!!!!!!!HI

:-) :-) ;-) ;-)

Vår dotter

I går pratade Lovis med farfar på telefonen och dom bestämde att dom skulle gå på cirkus i kväll. Efter en stund hör jag Lovis säga Du farfar om gammelmorfar blir sämre då åker ni till honom va ? Jag förmodar att farfar svara ja då Lovis sen säger Det gör inget om det inte blir någon cirkus för just nu är gammelmorfar viktigare.

Hon har ett Stort ♥ vår dotter och det gör mig så stolt.

Älskar Dig Mysiga Lovis

Kram
Petra

Är såå trött

Har dom senaste nätterna lättat i sängen flera gånger. I natt var det M som nyss lagt sig som flög upp i sängen varav jag satt upp på en sekund för att höra Lovis säga Det är bara jag som ska ner och kissa det är ingen fara..I går kväll var det Isak som behövde ner och kissa ..Bara man hör ett ljud ett steg eller att det smäller till (någon som sparkar i väggen) så lyfter man minst 1 dm i sängen, hjärtat stannar för en stund och man tänker bara ok nu händer det igen. Det tar på krafterna enormt och man vill bara vakna upp ur denna hemska långa mardröm och leva som vanligt igen.

Det var allt jag ville lätta på nu.

Hoppas att ni är rädda om varandra och njuter av varje dag !

Kram Petra