MÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅL

I söndags när jag och Lovis åkte på dans så hade Isak fotbollsmatch samtidgt. Isak spelar back i både fotboll och innebandy. I innebandyn har det blivit en heldel mål men aldrig i fotbollen men så då i söndags när hans mamma ej var på plats då slog han till den....fy vad surt..men som tur var fanns dock pappa Mange, morfar & mormor på plats för att se kanon målet !!

Kram Petra
som fortfarande tänker på målet....

Äntligen

är Lovis beredd att göra att nytt försök att börja på dans.
Disco/Street !!

Det har bott dans i hennes kropp ända sen hon föddes hon är bara lite fessig när det gäller att försöka sig på lite utmaningar. Vi åkte till stan för ett par år sen men hon tyckte att barnen inte lyssnade på vad fröken sa + att hon inte kände någon så det rann ut i sanden. Men denna gång följer en kompis med, vilket betydde massor för henne :)
Så i dag mina vänner kör vi ! Håll alla era tummar att det fungerar för vår lilla dansbrutta.

Kram Petra

Skafferiet

Här kommer då lite bilder på Manges bygge! Visst är det fantastiskt att han byggt allt själv,men det är klart när man får så bra direktiv & ritningar så kan det väl inte va så svårt ;)
Jag är helimpad av min man allra helst över hans fönster men även över luckan ovanför kyl/frys. Jag längar sååå tills det är klart innvändigt oj vad jag ska mysa in allra skafferivaror!

Detta underbara skåp ska också höra lite till skafferidelen. Men det saknas tapet än där det ska sitta därför står det just nu bara på golvet och ser vackert ut :)

Annars tycker jag nog att livet rullar på har väl bara varit i mastigaste laget dom senaste veckorna och framförallt dagarna. Då tänker jag mest på jobbet (som även väntar i dag) önskade verkligen att den sista snurren tagit fart så vi fick vara lite lediga. Saknar mina barn kvalitets tiden med dom. För fast jag än är hemma så är det jobb vid datorn som gäller. Jag vill kunna ge dom tiden, ögonkontakten, kramen, skrattet..ja allt. Usch vad det dåliga samvetet och svidet i magen kommer fram av att skriva det. Men det som just nu är toppen det är att dom umgås massor med sin morfar och mormor såklart. Dom fiskar kräftor och fiskar går mysiga kvällspromenader och njuter av livet. Precis som det ska vara och det gör mig lycklig!

Må gott!

Kram Petra

Två dagar med Lisa

Lovis och hennes Lisa. Blev inte lika mycket hålla denna gång för Lovis dock då lilla Lisa var lite gnorkig (tycker att det är ett bra ord hoppas bara att ni förstår vad jag menar : ) Men moster fick ta hand om det gnorkiga barnet emellan iordningställandet av frukost, lunch & middag. Ändå klagade Lisas pappa på att moster minnsann nöp det stackars barnet i bland så att hon skrek. Ja vi får väll se om det blir fler hotellövernattningar hos oss beror helt och hållet på min svåger i fråga ;)

Min älskling Lisa som får smita till sin moster när helst hon önskar.
Ja ni ser väl själva varför bloggandet kom av sig ett par dagar, en gudomlig lite dam som luktar godare än godast kom på besök ett par nätter och då kommer man liksom av sig :)

Måste snart visa er Manges skafferi. han är för händig min gubbe. Dessutom gör han precis det jag önskar och ber han om, det är kärlek det!

Det kan bli lite uppehåll här igen då vi ska dra i väg på Formex i sthlm men efter alla turer som varit blir det bara över en dag istället för två som vi brukar.Så avbrottet blir nog inte så långt.

Tycker att det är så roligt att ni gillar det jag skriver, Magnus har alltid sagt att skriva det är inte din grej riktigt. Lite dålig är jag på att stava också och med fibromyalgin blandar jag dessutom ihop bokstäver och måste alltid läsa allt och börja om..
Men jag är verkligen jätte glad att ni uppskattar mig såklart :)

Kram och godnatt
Petra

Livet är ok

Ännu en dag är gjord, i dag har vi haft ett längre bröllop.
Det är lite konstigt Magnus sa i går Det känns som om vi vunnit högsta vinsten!
Ändå är egentligen inget förändrat men efter vår fruktansvärda vecka så fasade vi nog mest för att läkarna skulle säga att tiden för att behålla pappa,svärfar,morfar var väldigt kort. I stället blev beskedet att han med bromsmediciner kan finns kvar länge än :) Nu njuter vi alla i fulla drag. När vi kom hem efter vårat bröllop så åkte vi mot sommarstugan för att hämta barnen. Där möter vi mormor som säger Tyst smyg lite dom är så gulliga där dom står på bryggan och fiskar. Visst var det en idyll som mötte oss morfar & Isak med varsit fiskespö och Lovis ståendes i vattnet i bara trosorna. Hon ringde oss en gång under dagen när vi var på väg mot kyrkan och ropade glatt i luren Mamma jag har fått en aborre min allra första fisk i hela mitt liv!
Vi stannade en stund och njöt av att livet kan vara bra härligt.Pratade i går med en klok person på telefonen som vet vad detta innebär för oss. Det kommer att bli både med och motgångar i detta men man blir härdad. Just nu i dag har vi medgång njuter av det och samlar nog omedvetet kraft för att ladda för en (förhoppningsvis inte) motgång. Man är nog funtad lite så för att fixa det här. Han har nu en stav i magen som portionerar ut medicin i lagom mängd under tre månader sen är det läkarbesök igen. Jag är så makalöst tacksam över alla er som tittar in och skriver så många kloka ord. Nu hoppas jag kunna lägga in lite skafferibygge mitt i allt men jag lovar att jag kommer fortsätta att skriva om vår kamp.
I morgon kommer Lisa hit och jag ska få vara lite vanlig moster igen.Tar säkerligen lite bilder som jag sen bjussar på för den som vill =)


Kram alla och då menar jag Alla vänner, släktingar, okända, Norrbaggar ;) Ja alla! Tack för att ni finns.

Godnatt
Petra

Försöker att

trycka undan mina tankar då jag är på jobbet. Men Magnus är tyngd och glada människor kommer in och säger Hej hur är det med all välmening men hua vad svårt det börjar bli att bita i hop. Jag undrar så hur det går för pappa & mamma på lasarettet. Vilka besked har dom fått/får dom. Känner att hela kroppen skakar och jag gruvar mig massor för att åka hem.


Mitt i allt skrivande ringer pappa..
Sitter här nu och försöker att sålla vad som egentligen sas. Dom var helt färdiga och hade bara tagit sig en bit från lasatrettet för att kliva ur bilen och få luft. Läkaren dom träffat hade varit underbar och dom har nu satt in bästa tänkbara behandling och nya läkartider för kontroller. Mitt i allt så verkar det finnas hopp om år kvar..

Mamma sa bara att vi fick prata mera sen vi är helt slut nu. Men känslan av att pappa ändå ringde känns gott nog. Dom har också blivit lovade att få samma läkare i fortsättningen och bättre behandling. Det dom gör nu med medicinering är att försöka få ner PSA värdet om jag förstod allt rätt. Kanske , kanske finns sen en möjlighet att även behandla skellettet.
Puh, oj vilken pärs. Då kan vi på någotvis gå vidare lite till och njuta av varje dag!

En sak kan vi med säkerhet säga att cancern kommer aldrig att kunna försvinna men nu tror och hoppas jag ändå att pappa tar fram sitt jävlar annamma och även lever på lite envishet för det tror jag man kommer förbannat långt på. Vi får hjälpas åt ta en dag i taget och leva för varandra! Lovis sa till mig en dag Nu får du lova att du ger din pappa en kram varje dag
Hon hade också en dröm om att vi alla ska gå runt Lurån en sista gång om vi nu hinner, sa hon. Men i dag älskade Lovis känns det som vi gör det! Vi får prata med morfar om det =)

Kram alla!
/ Petra

Snickarbobarnen

Detta gjordes i går.

Isaks smörkniv
Ett kvinnoben :-O

Lovis krokodil.
Morfar gjorde en liknande när han var liten.

Må denna dag inte bli för tung..

Kram P

Ödet & Livet

I denna historia bor även en annan. Min pappa är trillning och enäggs med en av dom. När nu pappa fick reda på att hans PSA värden var för höga så lämnade även hans enäggs bror blodprov. Dom har genom hela livet följt varandra i vått och tort. Lovis sa häromdagen när dom satt brevid varandra på kökssoffan att nu har jag två morfarar. Lite så är det dom är otroligt lika i mångt och mycket. I af så var hans värden givetvis också förhöga. Dom fick sen tiderna i slutet av juni månad för provtagning och senare beskedet 1 månad senare med bara några dagars mellanrum.Pappas brors prostatacancer ska dom operera bara dom får bukt med hans hjärtproblem först. Hoppas att dom även kan laga ett brustet hjärta då han mår så dåligt. Man kan bara tänka sig in i hans sitts, han har inte haft några känningar utan gör en test för säkerhets skull och då upptäcker dom en prostatacancer som måste opereras. Den hittades i tid tack vare hans älskade bror som istället fick helt andra prognoser. Det var som mamma sa häromdagen Vi tycker att det snurrar i våra huvuden vad ska det då inte göra i deras?

Tycker ändå att vi haft en rätt bra mellandag i dag men nu börjar det att gno i mag gropen igen.
Vad får vi för besked i morgon, vad är nästa steg ? Hur ser prognosen ut egentligen? Hur länge får vi har vår pappa, morfar och svärfar kvar? Hur ska vi orka gå vidare och framförallt hur ska vi palla med att jobba 7 dagar i veckan? Kanske tar jag ut hemska funderingar i förväg eller i onödan. Men efter allt som han hända under förra veckan så känner jag att jag måste förbereda mig på allt, även det värsta.

Nu ska jag krypa ner brevid Lovis hon ska upp tidigt för att åka till sin älskade Lisa. Det blir bra för henne det. (Helen, jag skickar med brickorna =)

Tänk gärna på oss i morgon, jag återkommer då jag ser att ni är några som följer vår kamp.
Kan också säga att vi är samma människor som vi alltid varit, det går att ringa till oss. Vi kan säga till om det inte känns bra. Det är mycket värre med tystheten... I bland behöver vi prata också. Vi är toppen glada över att barnen hittat sina kanaler till att prata, det är såå viktigt.
I dag har dom täljt med sin morfar för brinnande livet Isak har gjort smörknivar och Lovis en krokodil. Kan ta kort sen och visa ;)

Kram alla goa
vi hörs!

/ Petra

Samtalet

En sköterska tog sig i dag tiden att ringa upp pappa.
Han har fått en tid på fredag då han äntligen ska få träffa en läkare! Ja ni det är så overkligt men det ska bli så skönt att få lite klarare besked på fredag. Det är verkligen en halv dag åt gången längre än så orkar inte hjärnan tänka.

Måste också säga att jag är så glad över er som hör av er eller som kommer förbi med gott till kaffet (tack underbara Stina) det betyder så mycket! Någon sa också till mig att det är i sådana här situationer men märker vilka som är ens riktiga vänner, på gott och ont. Men det är så sant ändå har bara en dryg vecka gått sen det tyngsta beskedet kom.

Kram
&
Kärlek
/Petra

Vidriga väntan...

Det känns som om tiden står still, jag har svårt att få luft.Tiden som annars bara rusar fram tom åren går fort nu för tiden. Men inte nu..detta samtal från en läkare som avgör så mycket. Känslan är som när man var lite och väntade på sin födelsedag eller julafton dagarna var som en hel evighet. Men nu är jag vuxen och väntar inte alls på något man vill vänta på, bara tanken på det är hemsk. Visst är det så att man själv blir äldre och visst är det så att man vet att man en dag står innför dagen att ta faväl av sina föräldrar men inte nu, det är lite för tidigt.

Måste mitt i allt skicka massor av Kärlek till min älskade man som är på jobbet och kämpar fast jag vet att han lider precis lika mycket som mig. Såg nu när jag klev upp ett treorör i papperskorgen han får så lätt migrän/huvudvärk nu för tiden. Vet inte hur min familj klarat sig utan dig. Du var den första mamma ringde när dettta besked kom även när min moster gick bort i en fruktansvärd motorcykel olycka vände sig mamma först till dig. Du är en klippa du är så unik och vi älskar Dig i massor.

Kram Petra

Killarna

I går morse vaknade vi av ljudet från röjsågar. Morfars 3 härliga bröder var på plats för att hjälpa sin brorsa. Det dröjde inte länge förrens jag jag såg att Lovis drog på sig lortkläder, här skulle arbetas. Skyndade mig in efter kamaren och fångade kompisarna då dom dönade förbi och såg rätt lyckliga ut.
Bad sedan Lovis om att ta en bild på "killarna" som hon kallar dom. När jag vänder mig om hör jag henne säga Killar titta hit, smile och kolla bilden den hade jag aldrig fått till ;) Jag älskar den!

Min allra bästa Lovis som just nu lever för sin morfar till fullo.

I morse vaknade Lovis av ett ryck då hon hörde ljudet igen. Fick lite skäll för att jag inte väckt henne då hon i går flera gånger sa Väck mig 10 i morgon då kommer killarna och jag ska ner och hjälpa dom det går fortare då. Men då fick jag förklara för henne att kl var endast 9.30 så jag hade inte gjort fel utan det var bara 4 ggr Rogström som var på plats. För er som känner bröderna förstår ni men för er som inte gör det kan jag tala om att dom är alltid i tid ;)

Lite dåliga bilder från i dag på långt håll men jag måste bara fånga upp Lovis vilja att ta i och hjälpa till. Hon kör och morfar får sen tippa ur lasset.

I går när jag åkte hem efter jobbet stannade jag och handlade. Försökte tänka på vad som skulle ätas i dag men tankarna bara for runt. Min ögon drogs till jordgubbar som jag vet att pappa älskar. Då jag visste att jag hade ledig fm så handlade jag jordgubbar för att göra tårta, maten kändes inte lika viktig. Så i morse åt vi och killarna tårta till fm kaffet =)

Nu ringde min mor som ville ha hjälp med lite senapssås.
Återkommer...

Måste också än en gång tacka för alla kloka ord som skrivits från både kända och okända.Var nyss in och ändrade inställningar så att det ska bli ännu lättare att kommentera (tror jag) era hälsningar är Guld värda.

Kram
Petra

En ny dag

Att kliva upp till..massor av blandade känslor. Dagarna sen i Torsdagskväll känns som evigheter men ändå inte. Nu kommer funderingar och frågor. Pappa kom upp i går morse och det syns att tankarna och frågorna är många. Det är så konstigt att det bara via ett telefon samtal kom ett besked och att vi sen inte fått veta mera.Vet bara att dom lovat att höra av sig innan tors. Vi undrar ju mycket varför dom beslutat att inte ge någon form av behandling förutom bromsmedicinen. Pappa sa just det att alla brukar få strålning varför inte han ? Vi hoppas att få mycket bättre besked när dom nu har tid att ringa upp en cancer patient som endast fått beskedet per telefon att det verkar vara försent! Försent för vad !!????

Morfar berättade för mormor att Lovis suttit brevid honom när han låg på soffan och frågat Var har du ont morfar? Morfar tog sig åt magen, då maserade Lovis honom en stund för att sen fråga Hur mycket cancer har du morfar?

Senare den kvällen grillade jag och Magnus och gick sen ner och bjöd våra grannar på mat.

Helt plötsligt höjer Lovis glaset och säger Nu skålar vi för morfar för att han lever här än i dag!
Ja vad säger man Lovis avgudar sin morfar och försöker just nu att få oss alla att må bra. Hon sa till mig när vi skulle åka och jobba i lördags Nu gråter du inte på vägen dit för då förstör du sminket! Vår lill morsa som jag är rädd tar på sig för mycket.

Nej nu lär jag sätta fart Magne väntar på mig och en gravid fotografering med =)

Kram
Petra

VACUM

Har nu jobbat några timmar och släppt dom fruktasvärda tankarna emellanåt. Känner att det är ett måste om man överhuvudtaget ska orka.

I Maj fick vi redan på att min pappas PSA värden var för höga vilket betyder prostatacancer. Vi pratade med människor omkring oss och förstod att detta är väldigt vanligt och att det ordnar sig för dom flesta. Pappa fick sen vänta 1 månad på att få komma och lämna flera prover så i slutet av juli fick han en tid för det. Efter det så var väntetiden än en gång 1 månad för att sen få provsvaren. Under tiden han han kolla med andra vad dom gjort då det finns lite olika alternativ vid prostatacancer. Gud så svårt operation, titthållsoperation, medicin m,m
Men i tisdags när så beskedet skulle komma så fick vi vår första chock. Cancern hade spridit sig så nu väntade i stället röntgen för att se mer. Tur nog ringde dom upp snabbt då dom fått en återbuds tid dagen efter. Vad väntade nu strålning, cellgifter...

På torsdag em ringer sen telefonen pappa är ensam hemma och får beskedet att det hade spridit sig och att det fanns inga behanlingar att göra förutom bromsmediciner...chock! Mer vet vi inte då det är semestertider, helt sjukt får det gå till så här. Först samtalet och sen har ingen tid för människor i chock med massor av funderingar.

Ja så ligger det till...
Jag är så tacksam över att mina föräldrar gett mig tillstånd att få skriva ner mina tankar då jag behöver få ut dom någonstans. Ni som känner oss vet att jag inte precis kan lämna jobbet utan behöver bita i hop. När det sen väller över är detta ett sätt att få bearbeta.
Tack ni som skrivit något, ord betyder så mycket.
Eller som min pappa sa till mig och Magnus häromdagen. Kämpa tillsammans och kom i håg en klapp kan betyda såå Mycket. Det är så sant mer behövs inte i bland.

Barnen hanterar detta på lite olika vis men nu väntar matlagning så det lämnar jag till nästa "avskrivning"

Kram alla goa
/ Petra

Mina tankar

När jag startade denna blogg brevid vår egen så var det först en rolig grej för våra barn. Ett nytt sätt att spara bilder med text för att sen se tillbaka och minnas. I dag framkallar vi ju inte bilder på samma sätt som förr så jag tyckte det var ett bra sätt att lite grann ha ett öppet fotoalbum. Barnen allra helst Lovis älskar att titta på gamla inlägg vi gjort och minnas.

När vi sen startade vårat köksbygge så var det också ett jätte bra sätt att dokumentera byggets händelser. Att sen familj, vänner och andra kan titta och kanske inspireras av oss känns bara roligt. Min pappa har alltid fotograferat och framförallt dokumentert allt i princip. När man var liten så forstod man inte riktigt värdet i allt han gjorde men det gör jag i dag. Fotograferandet har jag absolut fått ifrån honom.

Jag trodde däremot aldrig i min vildaste fantasi att jag sedan skulle behöva skriva av mig och bevara mina tankar här om något så fruktansvärt som en sjukdom vid namn cancer.

Jag vet inte alls om detta är rätt men jag har inget reccept på livet utan har alltid försökt känna vad som känns rätt i hjärtat.
Mycket har nu hänt på bara några få dagar och jag vill minnas allt, jag vill att barnen ska kunna minnas även detta via bloggen när dom blir större.
Kanske finns det någon läsare i samma situation som kan känna igen sig och bli hjälpt i sina tankar. Kan jag hjälpa en eller kanske två så gör det mig lycklig i all sorg.

Behöver nu lite sömn för att orka morgondagens arbete berättar mera en annan gång. Våra barns funderingar och frågor. Lovis som redan hunnit med en heldel klokheter och råd till oss andra.

Här kommer en bild på Lovis och morfar från i morse.
Kärlek

Kram och godnatt
Petra