Dagens chock

På väg till jobbet i dag möter jag en ambulans med blålyset på och i hög hastighet. Drar en djup suck och minns mitt senaste möte då jag såg min son åka i väg i den..helt klart rör det upp känslor och tankar. Känner mig lite skakis när jag kliver in på jobbet..där får jag sen veta att ambulansen är på väg för att hämta min kusins dottersom ramlat av en häst. I den stunden vet jag inte om jag ska gråta eller skratta hur sjuk det än låter. Det här är en tjej som ramlat av ett antal ggr förut och har en del hjärnskakningar bakom sig, hon får inte slå i sitt huvud igen. Jag lider så med henne men också väldigt mycket med hennes mamma min kusin. Jag vet hur det är att ha ett barn med ett brinnande intresse för en sport och hur svårt det är att stå brevid och veta att det är en fara för dom att göra det dom älskar allra mest.

Ja ni livet är inte alltid rättvist !

Hade tänkt att berätta om min och Isaks em men det får bli en annan dag luften gick visst liksom ur mig. Föresten senaste rapporten från lasarettet lyder En spricka i en ryggkota mer än så vet jag inte. Kram Petra

Vår dagliga oro

Tror att jag har en uns av stryka för att få ur mig lite. Vi har varit så överhopade av leveranser på jobbet att dagarna bara försvunnit i arbete = skönt. Huvudet och tankarna behöver få vila lite i bland.

Dom som känner mig vet att jag är en rätt lugn person som inte hiar upp mig för så mycket. Jag lever på hoppet och tron om att det ordnar sig trots att det i bland sett väldigt mörkt ut. Men i detta fall kan jag säga att min tro och mitt hopp ändrats längst vägen. Nu är det inte mig det handla om utan mitt barn och det gör ont. Har faktiskt varje gång Isak svimmat som liten varit lugn och läkarna har ju heller inte reagerat när vi sökt hjälp. Men sen i september ändrades allt för att inte nämna november och nu i februari...
Vi har inbyggt sen han svimmat som liten att vi alltid möter upp honom i trappen om vi på kvällarna hör att han är på väg ner om han är på väg att tuppa av. (Det har varit så vid några tillfällen att han kommit ner strax efter han somnat med ont i magen och sen har han tuppat av) Men eftersom det gått minst ett år emellan så gör man det ändock med ro och mer som en rutin grej. Annorlunda är det nu när man på kvällarna hör någon så flyger man som en skjuten kanon ur soffan för att rusa upp och kolla att allt är ok. Han kan då bara släppt en Kalle Anka på golvet men ens hjärta slår vill jag lova. Stackars Isak får inte ens sitta ifred på toaletten då det var där han tuppade av sist. En dag satt han där så länge att jag han titta in tre gånger, tredje gången tyckte jag så synd om honom att jag passade på att säga förlåt och då svarar han Det gör inget mamma jag förstår dig. Ja det är en vidrig väntan att inte veta vad vi väntar på. En ständig oro var han än är, men vi kan inte sitta brevid honom i skolan och vi kan inte följa honom dygnet runt.
Vi har nu väntat i 5 eller 6 veckor (tappar räkningen) på att få hjälp att prata med någon hela familjen...väntan , väntan överallt.

I dag hämtar jag Isak när han slutar skolan sen ska vi och klippa oss och ha mys bara han och jag.

Trevlig helg!

Kram Petra

Robyn 'With Every Heartbeat'

Tyngden-Lättnaden

Redan i går kväll så smög det tunga på igen bara kalasandet var slut. Vill verkligen må bra och det är så jobbigt att känna tyngden på ens axlar. I morse var det ok en liten stund medans barnen var hemma sen kommer det igen. På väg till jobbet så satt jag och funderade om jag överhuvudtaget skulle klara av att gå in på banken utan att gråta. Tur nog så jobbar det underbara människor på vår bank. Jag har inte satt min fot där sen Isak var inlagd på lasarettet sist och var därför rädd att få frågan hur jag mådde. Fixar nästan dagligen detta i vår butik men pga av att jag mår sämre och sämre + att det beror på vem som frågar, detta är några jag tycker mycket om och det hade kunnat få bägaren att rinna över. Men jag överlevde tackvare att jag tror att någon såg att "Hur mår du" frågan inte var aktuell just i dag. Jag samlade då även modet att ställa en viktig fråga från min Att göra lista och åkte sen därifrån med lite styrka tackvare att jag påbörjat en del av alla måsten som tynger som BLY.
På det så orkade jag kontakta en tidning som vi bokat annonser i och fråga snällt om vi kunde få stryka dom två sista annonserna, svaret blev positivt och jag är otroligt tacksam över det !!

I morse var vi ordentligt tyngda både jag och M för just nu är balansgången otroligt hårfin på alla plan och hur vi ska ta oss ur detta är ett mysterium.
Min Att göra lista fylls ständigt på och det gör mig orkeslös och kräkfärdig...men i dag kan jag pricka av två saker och det är sååå skönt, så små egentligen men känslan av att jag tog tag i det är makalöst skön. Allt tackvare att jag inte fick den där frågan i morse...

Nu törs väl ingen fråga nått mera ;) Jag vet att jag måste gråta och släppa på trycket men det är inte så himla lätt. Just nu måste vi orka då det är räkningar som ska betalas en butik som ska hållas öppen fotograferingar som ska göras det är bara att bita i både på gott och ont så är det.

Vi fixar detta !!!

Kram Petra

LOVIS HÄLSAR TACK

TACK ALLA SOM HAR GRATAT MIG PÅ FB OCH

TACK MARGARETA FÖR GODISET DET VAR GOTT MEN JAG SAKNADE PLOPP ;-)

KRAM LOVIS !!!!!!!!

Lovis 9 ÅR

Tänk att det är 9 år sen hon kom vår sintadint som Isak kallade henne när hon var liten. Just nu sitter hon på toaletten och kör radiostyrdbil samtidigt, hon är inte som andra tjejer hon inte ;)

Vi har haft en toppen eftermiddag !!!!

Kram Petra

En tung vecka

Usch har varit ut på djupt vatten flera gånger men bara på väg att sjunka en gång. Det är rätt hårfint just nu känner jag. En dag när jag läste tidningen och hittade en artikel om någon som just dött höll bägaren på att rinna över. Det var någon som en gång fanns i mitt liv och han fick bara bli 62 år. Vi har inte träffats på länge och det var inte just det som fick mig att bli ledsen så utan bara det att allt kommer. I huvudet spelas det upp bilder på dom som funnit i mitt liv och gått bort på tok för tidigt. Människor jag älskat mycket och som jag önskat så att dom fått träffa mina barn, det gör ont.

Jag försöker att hitta saker att vara tacksam åt och visst kommer min familj och barnen i tankarna direkt men sen då...

Jag hittar just nu så mycket mera att inte vara tacksam över !!

Isak älskade Isak vad ska det bli med allt, hur ser din framtid ut ? Denna väntan på en diagnos eller inte äter upp oss alla. Det som hände oss för 2 1/2 vecka sen satt ordentliga spår. Jag backar bandet och minns hur Magnus ringde mig den där söndagen den 7 nov då jag var på väg med Lovis på dans. Medans Lovis dansade åkte jag till min svägerska en snabbis och jag minns hur jag sa nu är det på riktigt jag känner i magen att det är allvarligt Så rätt jag hade. Efter det har vi hunnit att bli omkullkastade många gånger och än är vår resa långt ifrån över. Isaks läkare ringde i fre vi får nu i första hand vänta 3-4 veckor igen mer orkar jag inte berätta.

Sen har vi då pappa som jag har satt åt sidan för att orka och hur tror ni det känns. Det blev också så tufft av att se honom titta i tidningen och inse att människor i ens närhet trillar av pinn. Han ser trött ut och det tar mycket på honom, den jävla sjukdommen.

Sen har vi då kampen med företaget som behöver all fokus och det har jag inte. Insåg i dag när jag såg vår annons i expressen att sakerna i annonsen inte ens ligger i vår webbutik. Jag blir såå trött på mig själv jag fungerar inte ett dugg. Jag lägger mig på kvällarna och undrar om nästa dag går i hop ekonomiskt och det sliter i både kropp och själ.

Sen mamma-biten som ska handla, laga mat, tvätta, göra läxläsning, tider på fritids, lek med kompisar, skjuts till matcher (som Isak vill titta på) och nu ett väntande kalas i morgon med paket som knappt existerar och till helgen ett barnkalas...
Just nu är det så svårt med många bollar i luften och bara att stå i mataffären och fundera ut vad vi ska äta skulle kunna få mig att braka i hop totalt. Men jag biter i hop och trampar vidare. Har haft 2 lediga dagar men det hjälper inte ett dugg då jag ligger efter med precis allt allt och en av dagarna har varit i kalasets-tecken så ledig är man inte. Jag önskade ha någon dag där man hade långsamt och bara fick njuta av det.

På det så ska man sen själv leva med en förbannad sjukdom och ha dagligvärk. Även om jag är rätt van vid smärtan så är också den inne i sin värsta period och då tar den också rejält på ens krafter. Jag blir också både arg och ledsen och det känns så orättvist jag orkar inte ha ont..det får vara nog.

Skulle nu behöva sova men som ni märker så är hjärnan på högvarv och jag vill inte vara så här. Jag vill vara en glad och stark människa som orkar och är pigg i huvudet.

Jag vill att allt ska vara som vanligt igen.
Jag vill kunna säga att jag är tacksam över så mycket men jag kan inte just nu och det är tungt.

Jag vill kunna känna glädje i kroppen igen.

Jag vill ha friska barn och slippa känna ständig oro.

Kram Petra

Hatar

att köra Isak till innebandy träningen.
Förstå mig rätt, jag är självklart glad över min sons stryka och glädjen till sporten som gör att han vill ditt till vilket pris som helst. Men när jag vet att han bara kan träna på lite teknink och mest stå still och spela så blir jag så förbannat ledsen. Blir också extra orolig när medicinen var tvungen att plockas bort den hjälpte ändå hjärtat att inte rusa i väg. Men det som är så konstigt var att den verkar ha varit boven till att hjärtat inte orkade i stället när magsjukan slog till.
Det är i dag två veckor sen han låg på lasarettet och jag lovar ingen av oss har landat i det som hände då. Vi har haft fullt upp med att komma i kapp det vardagliga efter vår skit vecka + att det blivit endel läkarbesök. Nu står vi här som en bunt fågelholkar och undrar vad nästa steg blir. Kommer dom fram till något med dom tester som gjorts? Vad kommer att hända härnäst ? En ny läkartid, en ny avtuppning ? Och som Magnus sa tänk om han inte vaknar av sig själv nästa gång ? Vidriga tankar som jag inte vill tänka.
Mer tänker jag inte skriva nu, det kom ändå ut mer än jag vågat tro.

Mormor har ordnat så Isak har något att se framemot vilket är TOPPEN !!
En resa till Barcelona inkl fotbollsmatch såklart. Isak skiner som en sol och det gör mig såå glad. Vi behöver Glädje och små mål att längta till. Ja nu var inte detta ett "litet" mål utan en Mega-resa i Isaks ögon.

Kram Petra

Finaste personerna

Ni har kanske förstått att orken till att blogga inte har funnits där. Vi har under helgen försökt att koppla bort allt för att orka. Har haft lite dåligt samvete över att jag inte tackar er underbara människor som finns där för oss så äntligen har jag samlat mig lite för att göra det.

Linnea & Rut
gulliga ni. Ge Rut största Kramen och tacka för den fina fina huvudfotningen !! Tack Linnea för din skyddsängel som vi är i stort behov av just nu. Hoppas att Rut är bättre i sin hosta nu.
Stor Mega Kram till ER !

Blev så glatt överraskad av posten i förra veckan då där låg ett jätte fint tackkort och en så träffsäker dikt. Tack snälla Hanna med familj det uppskattas så otoligt mycket ska du veta trots att vi inte känner varandra =)
Dikten kommer att följa oss resten av livet då den träffade rakt i hjärtat just för att både jag och Isak ofta får höra av vi mumlar ;) + att jag försöker göra allt vad jag vill !!

Klicka upp bilden så ser ni texten bättre.

Tack Ullis för Kramen på konsum
den ska jag leva på ett tag !!

Lite betyder Mycket för oss !!!

Kram Petra
med familj

Bäst i går !!!

Tilt test

Ja nu var det gjort och det gick bra hur man nu ska se det. Han tuppade inte av och de såg inget ovanligt heller. Vad ger det för svar? Nu får vi vänta till vi får komma på ett nytt läkarbesök vilket vi hoppas sker inom de närmaste veckorna. Men det viktigaste är ändå att Isak ser lättad ut nu när testet gick bra utan svimning. Märks att detta sliter hårt på P. Imorgon drar vi till Borlänge på hockey, ska bli kul att göra något hela familjen tillsammans.

Trevlig Helg!

/ Mange

Tar med mig

Backade nyss bandet lite och hittade denna kommentaren i bloggen med dom orden tänker jag leta strykan i dag. Tack Kära Sara !!!!!!!!!

Kärlek, omtanke o respekt är tre ord för mig som beskriver er familj för mig!! Stora kramen / Sara

Till Isak
Var inte rädd jag går brevid dig. Kom ta min hand jag håller i dig. Här i min famn kan du våga tro jag ger dig ro för att jag älskar dig så som du är och jag vill ge dig allting jag har. Låt mig få bära dig när du är svag för du betyder allting för mig.

I går i väntrummet kröp Isak in i sin pappas famn.Han är 13 år, 184 cm lång men ändå vår lilla pojk...vill ta ifrån honom allt det onda.

Gah jag skulle inte bryta i hop i dag, dags att samla sig och åka till jobbet ett par timmar för att försöka glömma en stund.

Ha en fin dag i den underbara solen!
Kram Petra

Ont i magen

Isak frågade mig på kvällen Kommer jag att svimma i morgon? Jag har inte velat säga för mycket då han blev lite skrämd förra veckan. Tilt testen är ju till för att se hur hjärtat reagerar när han tuppar av men jag förstår honom. Mår själv riktigt dåligt över testet då jag bara för en vecka sen höll honom i mina armar och han tänka tanken att vaknar han nå mer ? Jag brukar vara lugnet själv men detta har tagit så stora proportioner. Magnus är också väldigt påverkad och jag förstår honom till fullo, han satt förra veckan med Isak i ett isolerat rum uppkopplad med ekg och såg pulsen gå ner för att sen bara bli ett streck på skärmen innan det långsamt hoppade i gång igen. Inte bara en gång utan tre...förstå att man är skärrad. Egentligen har det inte gått in vad som händer tankarna kommer i små omgångar bara behöver vara stark nu för att klara dessa två dagar i första hand.

Vi träffade i dag ännu en hjärtläkare som var jätte bra. Vi vet inget mera egentligen mer än att dom har ett spår till att gå på. Visar det sig att det är det så är behandligen en pacemaker. Kan väl i slutändan vara en bra grej då Isak kan få möjlighet att sporta igen, men i af vår 13 åriga son ska inte behöva gå igenom detta nu..han är ung och ska vara som alla andra tonåringar...ni må tro att det känns hårt i ett mamma hjärta Ja även pappa. Var nyss och stoppade om honom i sängen bland sladdar och dosa som kliar och är i vägen.
Jag är trött, sliten och jävligt orolig. Var kommer detta att sluta ? Vill inte gärna vara ensam då kommer tankarna och tårarna stiger i ögonen. Det måste vänta nu är det fokus som gäller !!

Ni vet att jag/vi vet att ni finns. Måste bara säga än en gång att vi orkar verkligen inte prata om allt just nu det är för jobbigt. Luften är liksom på väg att ta slut..en liten grej och kroppen skakar och det känns som om man sprungit ett maraton. Vi försöker att fördela kraften rätt för att inte rasa totalt.


Kram och håll gärna tummarna i morgon.
P & M

Lycka

Så mycket känslor i en och samma bukett säger bara
Omtanke, värme, medmänsklighet, kärlek, glädjespridare

Tusen Tack
härliga familjen Ekvall

Tack Linnea !!!!!

Har nyss fört över pengarna som kommit in på Linneas gulliga hjärtan som var och ett är fyllda av kärlek. Om ni inte besökt hennes blogg förut så rekommenderar jag varmt att ni gör det
http://mollysmuffins.blogspot.com/

Tack för din gåva. Din gåva till Hjärt-Lungfonden utgör ett viktigt stöd till den svenska hjärt-lungforskningen som bedrivs på sjukhus runt om i landet. Följande information har vi tagit emot:
Gåvobelopp:
500 kr
Referensnummer:
950835776
Datum:
2011-03-09 08:04:44
Betalningsalternativ:
Betalningen skedde via SHB.
Givare:
Namn:
Petra Ehrling-Rogström

En mellan dag..

I dag bestämde vi oss för att jobba hemifrån på fm. Med allt som händer i vårat liv så halkar man så snabbt efter med allt pappersarbete. Vårat mål var ju att dra ner fotot så att vi kunde få tid över till just detta och framför allt hinna få total kontroll på ekonomin så att vi ror vår dröm iland. Men sjukdommar kom emellan och vi kommer aldrig ikapp, visserligen så är det inget att fundera på Isak och Lovis såklart går före allt annat men i slutändan så måste ändå en inkomst finnas...

Ni är så otroligt många fina människor som vill hjälpa oss och vi väldigt tacksamma. Kanske ser vi ibland ut som frågetecken bara eller kanske låter vi likgiltiga men ni ska veta att vi lyssnar det är bara så rörigt i våra huvuden. Den energi som finns hjälper oss att ta oss igenom det vi ska bara inget mera. Från att öppet ha pratat och pratat om detta är vi nu i det stadiet när vi inte orkar man blir bara påmind om hur sköra vi är och hur ledsen man blir när man inser att det är verkligt. Vi hinner aldrig landa mellan kasten så jag ber er bara ha lite tålamod med oss. Men samtidigt är det så viktigt med erat stöd så fortsätt gärna hålla kontakt med oss via FB, bloggen, sms, mejl och försök att förstå att vi inte svarar men det stannar varmt i våra hjärtan.

Det positiva i det hela är att vi bygger på en väldigt speciell relation med vår son. Vi umgås & kramas mycket, i dag har vi gjord hemmagjord glass i hop jag och Isak. M kom nyss hem han fick då sätta sig i soffan och blunda medans jag skopade in en sked hallon/blåbärs parfait =)

I morgon väntar en redig jobbdag med en Pall villervalla kläder + fotog sen blir det lite halva dagar på tors & fre då det blir lasarettet för resten.

Kram alla !!!!
P & co

Nu går det undan

Redan i dag låg två kuvert från lasarettet i låddan.
2 bokade tider på torsdag & 2 bokade tider på fredag
Han ska bla genomgå denna test:

Puh, har knappt hunnit ta ett djupandetag sen förra veckan å så ska man på´t igen. Självklart är det jätteskönt denna gång att det går framåt fortare men dom där få dagarna mellan allt då man låtsas att allt är bra är rätt sköna för att hämta kraft tills nästa dykning. Man lever i en overklighetsvärld...

Kram P

Musik för själen

Usch i dag kom en heldel i kapp en...som en bambi på hal is var man tillbaka på jobbet men ännu flera händelser i bagaget. (som vid detta lag börjar bli rätt fullt)
Knäna skakar, händerna darrar man kallsvettas och världen snurrar..
Har verkligen inte landat i allt som hänt och vad som kommer att hända. Man kan undra vad vi gjort för ont för att förtjäna allt detta ? När tar det slut ? Hur mycket mera ska man palla innan murarana rasar ? Hjälp mig att stå pall....

Nu blir det mys med familjen vi glömmer en stund och lyssnar på lite musik.

Kram alla goa!
P & co

Musik för själen

Omtumlande dagar

Detta sportlov skulle äntligen ge oss lite ny kraft med 3 lediga dagar skulle vi få umgås med våra barn och koppla bort lite av den jobbiga tid vi haft bakom oss. Men man kan säga att någon ville något annat.
Vi har en efter en däckat av i magsjuka och det i sig överlever man även om det alltid är lika obehagligt. Men när jag i går natt började att kräkas och insåg att jag inte skulle kunna åka till min son då var det jävligt tufft. Nu kan vi ändå se i backspegeln och hitta något bra i det hela. Pratade i går med pappa och vi sa i mun på varandra att vi kan lätt ha kräkts allihop bara det kommer något bra i det hela för Isaks skull. Nu var det vidriga timmar när han tuppade av varje gång han spydde. Den första och sista var värst då han även krampade och det kändes som en evighet innan han vaknade upp.

Men läkarna har nu en viktig pusselbit till i dessa avtuppningar. Vi står helt tomma igen och undrar nu vad fortsättnigen blir. Vi vet att det blir ett läkarbesök om 2 veckor och att två nya tester ska göras. Alla Isaks journaler har även gått till experter i Göteborg och dom fortsätter även utredningen i Umeå , så det är fullt pådrag vilket känns skönt. Denna gång så kommer vi nog inte att söka i allt utan bara följa strömmen och låta allt ha sin gilla gång. Men visst finns en helmassa funderingar igen. Om det nu är denna vagusnerv vad står då på tur ? Kan dom göra något åt det? Mediciner, operation, kan han sporta igen ? Hur ser hans framtid ut ? Även detta spår kan vara genetsiskt så läkarna har nu önskemål om att kartlägga just detta. Så kära släkten Rogström hör gärna av er alla som någon gång svimmat av oförklarliga själ.

Känner mig helt färdig efter dessa dagar av sjukdommar och ambulansfärden. Så fort jag kommer in i badrummet så ser jag Isak liggandes på golvet, har verkligen inte hunnit smälta allt. Pappa sa häromdagen Nu orkar jag snart inte längre vi måste ta oss ur denna onda cirkeln jag kan inte mera än att hålla med. Det var i Maj resan med pappa började och sen dess har det som bekant bara rullat på....vi måste närma oss ett slut. Tyvärr så är det ändå bara att inse att så är det inte vi kommer ha många resor kvar att göra med både pappa och Isak innan vi kan andas ut. Men vi kan väl få önska en lugnare period i af =) + en nödvändig vändning i Sågmyra.

Jag säger bara tack underbara Maria & Caroline för er Jätteinsatts under våra 5 dagar vi varit borta, utan er hade det aldrig gått !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Kram Petra

Lämnat killarna

Då var jag hemma igen och har väl inte så mycket att säga då jag börjar att känna av att det bara blev 2 1/2 timmes sömn i natt. Mina killar blev i af glada av lite tidningar, dricka, choklad, nötter, trisslotter och lite nyttigheter och mamma/fru sällskap. Isak ligger med dropp då han är rädd för att börja äta och kräkas igen för att sen svimma av igen. Medicinen han har ätit ska nu trappas ner för att sen tas bort men någon aktivträning står inte på programmet sålänge som ändå qt:n utreds (3-6 mån till) Men en annan utredning har nu ändå påbörjats parallet. Ska i morgon försöka åka in till dom så tidigt det bara går det värsta är att Lovis inte är så pigg. Tyvärr så är även pappa/morfar i rätt dåligt skick och Lisa repar sig inte heller något vidare. Det enda jag önskar nu är att Lovis slipper att kräkas ännu en natt och så även våran Isak på lasarettet. Min syster säger att jag eller vi såklart :) Du & jag M har så tappra och duktiga barn som varken klagar eller gråter. Träffade även på Isak underbara sköterska på väg hem som mötte upp mig och sa att Isak verkar vara en sån fin pojk, då blir man varm i sitt hjärta och mycket stolt. Det fina va att hon även frågade mig om jag orkade köra hem och hur det kändes och hur Lovis mådde och om jag skulle komma i morgon. I bland finns verkligen rätt människor på rätt plats !!!!
Nu ska jag krypa ner brevid min ängel som i natt hejade på ambulanspersonalen mellan spyorna och undrade om Isak svimmat av igen.

Vi lär väl höras igen i morgon!
Kram Petra

Som av hela mitt hjärta tackar för alla som skrivit på FB, bloggen, mejl, sms och som ringt. Det värmer M som kan följa bloggen och FB på sin mobil. Denna gången kämpar han på med tankar medans jag känner mig rätt stark, förra gången var det tvärsom. Jag är glad att vi turas om att vara starka för varandra och att vi alltid har varandra när det gäller.
Jag Älskar Dig Magnus

Är på väg in

Men tittar in här en snabbis för en lite rapport som kommer från M. Är så glad över er ALLA som hör av er men jag hinner inte svara er nu så jag hoppas att ni läser här.

Dom tror att Isaks hjärtmediciner kan ha påverkat hans hjärtrythm när han blivit illamående vilket lett till alla dessa avtuppningar. När man blir illamående behöver kroppen ta i lite extra och då finns en funktion som ska hjälpa hjärtat lite extra just när man tar i vid tex en kräkning. Det är ev den funktionen Isak saknar och det i kombination med att han ätit hjärtmedicin som gjort att hans hjärta slår långsammare har gjort att han svimmat av. Magen kan alltså också varit det som stört hans hjärtrythm förut också.

Lite svammlig förklaring som kanske inte stämmer riktigt då även en trött Magnus försökt att ge mig lite info. Isaks hjärtläkare har i dag tagit utredningen till ännu ett nytt spår och nu med kontakt med Göteborg som då är duktiga på mage. Detta kan vara ett bra spår då det är magen som nästan alltid varit den röda tråden i hans avsvimmningar från han var liten.

Bättre förklaring kommer hinner inte ens kolla vad jag svammlat fram...

Kram P

SMS

Ännu en kräkning med avtuppning

det är allt jag vet. Såå jobbigt att inte kunna nå dom per telefon heller.

Fortsätter att vänta ...

Kram Petra

Snabbrapport

har kommit från lasarettet. Isak har tuppat av 3 ggr till, en gång i ambulansen och 2 ggr där inne varje gång han spytt. Dom ligger i isolerat rum och Magnus hade uppfattat det som om jag inte fick åka in och hälsa på :( det klarar jag inte. Vill vara hos Isak NU !!! Vad är det som händer med vår son !? Fick nyss en bild av M som han tagit på en sovande Isak i sjukhussängen och så har han skrivit LOVE. Jäkla väntan...........jag vill vara hos dom....

Kram Petra

Vilken natt, vilket liv

Vakande vid tolv av att Lovis mådde dåligt och började att spy. Oro direkt över att även Isak ska bli dålig.. Framåt 01.30 hör jag något från hans rum och flyger då upp för att se att allt är ok. Naturligtvis var det inget förutom att han var varm och svettig. Lägger mig med Lovis igen för att bara blunda till så kommer Isak ner för trapppen och har ont i magen. Han sätter sig på toaletten och lagom ropar Lovis att hon spyr igen då för 5:e gången. Jag får väcka Magnus eftersom man hela tiden vill ha koll på Isak. Men det blir inget och grabbarna kryper till sängs igen, hinner bara blunda till så kräks Lovis igen. Strax efter 03.00 somnar jag till en kvart sen hör jag någon i trappen igen. Isak har jätteont i magen och sätter sig på toaletten igen denna gången kommer det. Beslutar mig för att bubba ner hans madrass under tiden så att jag kan ha koll på honom. Magnus vaknar då till och följer med ner..som tur är. Isak blir under tiden även illamående och vill spy så jag ger honom en hink och lider med honom att det kommer ur båda ändarna. M och jag står utanför toaletten och pratar med dörren öppen, efter allt vi varit med om så är man alltid på helspänn. Plötsligt hör jag spyhinken åka i backen och Isak har svimmat av på toaletten, helt borta. Stel som en pinne och helt okontaktbar för första gången hinner även jag känna panik. Är det det här som är slutet kommer han att vakna denna gång ? Var Magnus är vet jag inte riktigt mamma säger att telefonen ringt nån signal hos dom !? På någotvis får jag ner denna tunga stela kropp på golvet, jag tror att jag gjorde det själv men kanske stod M brevid. Hur som helst så ropar jag högt på min syster som kommer och samtidigt hör jag att Lovis står och ser alltihopa och Magnus pratar med Ambulansen. Isak rycker nu till och ögonen spärras upp Jätte stora, puh han är vaken igen men medtagen. Klockan är runt 04.00 och även mamma är på plats. Moster får ta hand om Lovis som samtidigt spyr för 8:e gången. Prio 1 bilen är på plats rätt snabbt och hela badrummet är fullt av gubbar/killar och en liten stund senare står även en ambulans på gården. Ambulanskillarna ringer in och hör om dom bara ska ta ett ekg på plats först och ev sen lämna Isak hemma då han är magsjuk men jouren på plats vill efter att ha läst hans journaler att han kommer in. Under tiden blir Isak illamående igen och tuppar av igen men bara en kort stund denna gången. Så här sitter jag nu tom och förmodligen lite chockad..med en dotter som spytt hela natten och med en son som åkt ambulans till lasarettet med sin pappa som denna gång såg mycket orolig ut.

Nu hoppas jag att ni hjälper mig att hålla alla tummar för att Maria kan jobba och för att inte jag börjar att spy för jag vill till in son !!!!!!!!!!!!!!!!!

Fortsättning lär följa ...som vanligt...

Kram Petra