På väg till jobbet i dag möter jag en ambulans med blålyset på och i hög hastighet. Drar en djup suck och minns mitt senaste möte då jag såg min son åka i väg i den..helt klart rör det upp känslor och tankar. Känner mig lite skakis när jag kliver in på jobbet..där får jag sen veta att ambulansen är på väg för att hämta min kusins dottersom ramlat av en häst. I den stunden vet jag inte om jag ska gråta eller skratta hur sjuk det än låter. Det här är en tjej som ramlat av ett antal ggr förut och har en del hjärnskakningar bakom sig, hon får inte slå i sitt huvud igen. Jag lider så med henne men också väldigt mycket med hennes mamma min kusin. Jag vet hur det är att ha ett barn med ett brinnande intresse för en sport och hur svårt det är att stå brevid och veta att det är en fara för dom att göra det dom älskar allra mest.
Ja ni livet är inte alltid rättvist !
Hade tänkt att berätta om min och Isaks em men det får bli en annan dag luften gick visst liksom ur mig. Föresten senaste rapporten från lasarettet lyder En spricka i en ryggkota mer än så vet jag inte. Kram Petra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar