Vi har avverkat 3 lediga dagar i solens sken men naturligtvis inte utan händelser och tunga känslor. Magnus morfar är sjuk och ligger på lasarettet och livet är på väg att rinna honom ur händerna. Magnus brukar säga att är det något man kan vara säker på i livet så är det just det att man ska dö.
Lider så med min älskade man som under detta år gjort många resor i sjukdommens-tecken. Även om detta är väntat så finns det inte så mycket kraft kvar just nu och när Magnus gjorde sitt första besök i måndags så ringde han gråtandes efteråt och var lite chockar över att se en älskad människa i en sjuk kropp. Jag gör mitt bästa för att stötta honom runt detta och peppar honom att följa sin magkänsla och göra det som känns rätt just nu. Han åkte i dag in med sin mormor och hon sa att Jag ska aldrig glömma det här Magnus. Det är en självklarhet att man ställer upp för varandra vare sig man orkar eller ej man gör det bara, av kärlek.
Magnus sa häromdagen Ska vi inte få ha någon dags ledigt utan att något händer. Vi försökte på höstlovet, då blev Isak inlagd. Vi försökte över jul då var vi chockade. Vi försökte på sportlovet då blev Isak magsjuk och det blev ambulansfärd. Vi försökte på påsklovet då blev det operation i Göteborg. Vi laddade för en bra skolavslutning då hamnade Magnus i en arbetsplatsolycka. Vi laddade för dessa 3 dagar och under dom har M gjort 2 lasarettsbesök hos sin morfar.
Kände i dag när jag satt brevid Lovis i polen att tankarna var långt långt borta. En klok människa i vår närhet som förlorat sin son sa till mig i förra veckan att det är som om man är i två olika dimensioner. Han förstod mig så väl och satt verkligen ord på hur det känns. I bland är man i den verkliga världen men lika snabbt hamnar man i den andra där man är i sjukdommen, oron, framtiden..för att snabbt vara vanlig igen och stå i kassan på calimero. Det är helt sjukt.. Som i dag jag satt där med Lovis men tankarna var hos Magnus , min oro och min Kärlek till honom är Stor. Jag är så glad över honom och så lycklig i vår familj. Vi är trygga trots att det blåser motvind omkring oss...Vi gör våra djupdykningar men hittills har vi tagit oss upp till vattenytan igen..även om jag känner att det blir tyngre och tyngre.
Kände i dag när jag satt brevid Lovis i polen att tankarna var långt långt borta. En klok människa i vår närhet som förlorat sin son sa till mig i förra veckan att det är som om man är i två olika dimensioner. Han förstod mig så väl och satt verkligen ord på hur det känns. I bland är man i den verkliga världen men lika snabbt hamnar man i den andra där man är i sjukdommen, oron, framtiden..för att snabbt vara vanlig igen och stå i kassan på calimero. Det är helt sjukt.. Som i dag jag satt där med Lovis men tankarna var hos Magnus , min oro och min Kärlek till honom är Stor. Jag är så glad över honom och så lycklig i vår familj. Vi är trygga trots att det blåser motvind omkring oss...Vi gör våra djupdykningar men hittills har vi tagit oss upp till vattenytan igen..även om jag känner att det blir tyngre och tyngre.
Har som vanligt hundra fler tankar om livet men just nu får det räcka nu är det natti natti.
Kram Petra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar