Dagen efter..

I dag känns det som lite "dagen efter" man känner sig lite överkörd. Att se sin son ligga på soffan tappa all färg och bli blå på läpparna min känsla var att nu förlorar han medvetandet och hamnar i någon form av koma. Annars har han ju bara tuppat av pang bom, men i går blev det annorlunda. Tror att han börjar känna signalerna lite mera nu + att vi har alla tentakler ute dygnet runt.

Ja ni det känns lite som Mör är man sa Bull Man är lite mör sa Bill...ett jäkla skämt med andra ord. Grabbarna skrattade i går när dom kom hem och sa ännu en upplevelse... I deras krasch rum (som M kallade det) satt dom och såg ambulans efter ambulans komma in. Först en gammal man sen en till och när en tredje kom så trodde Isak det var samma igen och just då kom en fjärde. Så fruktansvärt men Isak hittar alltid något som får oss att le i allt, han vill att vi tar det här lite lättsammare än vad vi kanske gör. Men det var som jag pratade med någon, alltid jobbigar för oss som står och ser på när vi "förlorar" honom för en stund. Det tar enormt.

Vi satt uppe till 2 i natt jag och M och pratade, upp i morse tidigt för att ringa runt och ordna tid för en avstämning av inspelningarna vi gjorde i går kväll. En makalös djungel då han i bland hör till barnavd och i bland till vuxen kardiologen kan nog i dag känna att jag önskade att dom släppte honom på barn för att få tillhöra vuxenavd. Blir något att ta tag i. Hur som helst har vi fått en tid i morgon bitti och vi håller nu tummarna att inspelningen från i går nu ger något. Det är det första vi fått till under aktivitet och det är den viktiga pusselbiten som fattas.

Kram all underbara engagerade människor på FB !!! Vi läser alla och suger åt oss all kärlek och energi. Ni är så viktiga !!!!

P & co