måndag 9 juni 2014

I morgon är det dags..

En dag som funnits i bakhuvudet till och från i 3 månader nu. Efterlevandesamtalet till palliativa vårdavdelningen är i morgon, på Manges födelsedag. Tankarna är kluvna, ska bli fruktansvärt jobbigt men också skönt att få dela dom tankar som kommit på kvällar, i bilen, i drömmarna på natten, mitt i maten....

Satte mig i fredags för att skriva ner pappas två sista veckor i livet. Behövde få allt på plats så att jag inte missar något. Ska inte dit ensam J och min M ska med men det mesta i kontakten med sjukvården gjorde jag på slutet med pappa. Det är många missar som gjorts som behöver läggas på bordet. Hans sista dagar hemma är inga trevliga minnen. Svåra smärtor och en exploderande cancer men utan något som helst nätverk av läkare och inga extra vidbehovs morfintabletter med hem....
Som dag och natt mot mammas nätverk av vård i hemmet och möjlighet till dygnet runt rådfrågning för oss anhöriga.
Känner mig rätt trött och energilös igen, det tar...

Våndas också över en mycket annorlunda skolavslutning.
Förra året blev för oss "minnesvärd". Isak som slet sista terminen och fick sen i kyrkan utmärkelsen klassen kämpe med stipendie. Första ggn pappa någonsin varit med, många tårar, mycket känslor. Kvällen sen blir en mardröm på många sätt och på natten tar sen ambulansen med pappa.

Tycker just nu att alla har en mormor som fyller år eller att åka till eller som sitter där leende på skolavslutningen. För oss är det mycket tomt...

Kram
Petra

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar