måndag 17 januari 2011

Önskade

så att denna vecka haft en dag till, hade såå behövt hinna få en spruta kortison i min förbannade höft innan vi drar mot storstan. Brukar bli dålig av att gå där och nu är jag dålig innan jag ens hunnit dit :(
Men samtidigt får det mig att inse att vårat beslut att ta bort fotot är Rätt hur ont i hjärtat det än gör.
Livets väg är verkligen krokig och uppför just nu men det positiva är att jag och M går den hand i hand. För ett par veckor sen kändes det som vi valt olika vägar och det var jobbigt men vägarna korsades som tur var igen och nu hoppas jag det håller i sig så att vi går starka in i nästa vecka!! Beskedets vecka...

Kram
Petra

1 kommentar:

  1. Nog är livets väg rätt så krokig ibland. Och med det svårt att tillsammans hålla samma riktning. Men jag avundas er som håller så hårt i varandra. Inte vem som helst skulle klara det. Det blir lätt att man glider i från varandra i sorgens arbete. Men ni är starka och håller ihop! Äkta kärlek det. Och starka är ni, både som individer och ännu starkare tillsammans.
    Vad det var kul att träffa er igen här om dagen! Ni ser alltid så pigga ut, visste inte vad jag skulle säga till er, så i stället höll jag tyst. jag vet ju vad ni går igenom och ni kanske inte vill prata om det hela tiden. Och du Petra var så otroligt vacker i din nya frisyr:-) men det är du ju alltid. Och jag tror visst du blev bra på korten som M tog:-) Det har vi sett bevis på innan vet du <3
    Jag tänker på er och önskar jag hade kraft och göra något för er.
    Håller tummarna hårt för resultatet nu!
    STYRKEKRAMAR TILL ER <3 <3 <3
    Malin

    SvaraRadera