Tårar..

I ett par dagar har inte ens tårarna orkat titta fram.

Men från ingenstans stannar vi upp och kramas mitt i köket jag och Mange värmen & kärlek får det att trilla över. På soffan ligger Isak, i den öppna altandörren ser vi Lovis sittandes med sommarvinden i sitt hår målandes på en postlåda vid diskbänken står Jenny och diskar. Runt omkring snurrar livet och där nere i en säng ligger min mamma med gulhy och kraftlöshet. Känslorna får svårt att förhålla sig till allt. Det är tur att vi har rutin på en stund åt gången.

Skönt för själen att släppa ut känslorna i ord igen.

Kram