På väg hem i bilen samlar jag mina tankar & landar lite, det blir mitt andrum. Lite tidig morgon och lite nya upplevelser gör att jag känner mig lite skakig när jag slår mig ner i den varma bilen. Sticker ner handen i min väska och hittar ett flera dagar gammalt skrynkligt äpple bland dextrosol, begagnade näsdukar med tårar, en uthäld tuggummi påse, medicin påsar, infoblad om närstående penning, onkologen, picc-line & nya kallelser till nästa cellgiftsbehandling.
Lite ledsen på mig själv att jag var så trött i morse att jag glömde kameran. Låter tokigt men jag ser allt i bilder och jag låter upplevelserna landa i dom eller i musik. Är tyvärr rätt kass på svenska så någon skribent är jag knappast ;) Ja,ja kameran kan få följa med i morgon.
Är hem en lite vända ser att Karolinska mejlat om våra blodprover och mera info. Många bollar i luften nu och jag längtar nu tillbaka till mitt jobb...
Nu något i magen sen väntar möte med Palliativa på em.
Fortsätt gärna peppa det betyder nu mera än någonsin. Under första chockfasen tar man tyvärr inte ens in sådant men nu när tröttheten faller på så kan lite betyda otroligt Mycket.
Kram Petra
Vad ska man säga? Man känner sej arg, ledsen, förb-d, Varför ska sånt här hända? och just Marianne som så väl vore värd att ha fått några fina år efter allt som hänt. Vilken tur att ni finns omkring henne. KRAM o KRAM igen.
SvaraRaderaJag vill peppa hur mycket dom helst - det är bara då svårt att hitta orden. Men mång "kämpa-på-kramar" från mig till er blir det alltid och många ❤❤❤❤❤❤
SvaraRaderaStoooooooooora kramar till er alla!!!!! <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3
SvaraRadera