Under em i dag fick pappa så starka smärtor att han kröp förbi mamma (som bara ligger i sin säng i vardagsrummet) gråtandes för att ta sig till soffan. Väl där fick han med smärtorna en rejäl frossa att han bara satt och skakade. Skyndade mig att ringa onkologen från jobbet men fick bara svar att dom kunde ringa vid 9 i morgon bitti....
Väl hemma hade han tagit mera morfin och fått lite balans i sina smärtor. Som tur är kom också palliativet till mamma med mera dropp och vi kunde rådfråga om morfinintag under natten då han vägrar åka till akuten. Har nu lovat att ringa in direkt i morgon.Vi som jobbar två dagar till utan personal önskade i bland att vi i af hade lite flyt när dom tänker må som sämst, Men nej det vill INTE vara enkelt.
Pissliv!
Vad gäller mamma så är det knappt att jag ens vill prata om det. Ser inga förbättringar och man får nu svårt att greppa något hopp. Sakta med säkert dra det ihop sig till att vi behöver en stab det ska gudarna veta. Har som mål att ta oss till måndagen och hennes onkologbesök sen finns stor risk för red alarm...
Tack igen Anette
vilket lyft & ljus i mörkret!
Kram
Petra
Elda ljus allt du kan! Kraaam!
SvaraRadera