Våran son

Snart 16 år

vilken resa han redan hunnit göra i sitt liv.

Den höst som skulle bli en nystart för honom på så många vis.

Det var moroten vi hade när vi under vårterminen kämpade oss igenom den sista tiden. Isak ville vidare.

Nu står vi här i dag och känslan är långt ifrån vad vi tänkt oss. Våra barn har väl haft så det räcker för ett tag!?

Har känt att han tappat sitt finaste glitter i ögonen igen, sakta men säkert. Han blev skadad direkt, Ja allt blev fel och han tappade glädjen till det som hela tiden hållit honom ovanför ytan Innebandy. 

Jag är i det här fallet en dålig mamma för jag har så svårt att se honom ledsen. Mitt hjärta går sönder av sorg och jag vet att det här med mormor påverkar honom mera än han själv förstår. Hur ska jag peppa honom att hitta glädjen igen när så mycket rycks bort ifrån honom samtidigt. Hur hittar man balansen igen?

Bilden är tagen på vår första resa till Sahlgrenska. Vi har under fm väntat på op och får tillåtelse mitt på dagen att gå ut och ta lite frisk luft. På en parkbänk får vi vårens första solstrålar i ansiktet. Älskar dig så finaste Isak.

I alla fall så hämtade jag igår barnen efter skolan vi åkte hem, stannade och hämta posten. I lådan ligger ett brev från Trygg-Hansa.... till Isak. Äntligen en ljusglimt även om det "bara" handlar om pengar. Livrädd då hans diagnos är diffus bland läkarna hur ska nu ett försäkringsbolag kunna bedöma efter det. Men hans Av-block är konstaterat och godkänt och det är klart att han får 40000:- !!!

Så fantastiskt härligt är det att se glittret i hans ögon igen, han är Så Värd det. Jag kan andas lite igen i af. Även om det ur en aspekt är oviktigt med pengar så är det ändå lite plåster på såren för honom. När han blir glad blir jag glad och då hittar man lite kraft att ta sig framåt en dag eller två igen.

Kram

Petra