Up´s and downs

Läser mitt förra inlägg och tycker det visar hur mycket kaos det är i perioder. Får svårt att uttrycka mig när Allt kommer i huvudet på en och samma gång. Men jag landar ändå i att det viktiga är inte hur jag skriver utan Att jag skriver!

Livet fortsätter rulla på i hundra...

Kallelse till ultraljud på Isaks hjärta har kommit.

Farsan är inlagd igen...

Känns ibland som hela livet kretsar runt oro, sjukdomar, diagnoser, utredningar. Glömmer aldrig när jag var med mamma på en cellgiftsbehandling och hon passade på att ta med en tom medicinburk till Bengt för att begära ny medicin. Sköterskan säger då Ja ni har cancer båda två, det hör inte till vanligheten. Nej varför vara vanlig? Det vore väl trist...

Både mamma och Magnus har i perioder sagt Åh om vi ändå kunde få sitta och säga att vi har långsamt/tråkigt. Det var läääääääängesen det.

Skulle varit på min första mammografi för två år sen men jag kommer som aldrig dit. Det är så lätt att säga men det är bara att göra det, tänk på dig själv. Känner mig bara så less på alla dessa samtal och besök på lasarett och vårdcentraler. 

Mycket klagan blev det. Överlever nog detta men att låta livet rulla på utan mamma det gör ont just nu. Du fattas oss så oerhört. Det är en otroligt tung börda att parera pappas mående utan dig! Min familj slits i tusen bitar just nu. Det blir en skuld att inte orka men vi pallar snart inte mera, men det är inte enkelt att rädda sig själv och sin familj. Jag måste nu välja att skydda mina barn!! Vilka år dom har bakom sig!? Isak var inte i skolan på 2 mån men det är vi/han lyckats bryta även om balansen och det han ligger efter inte är i fas än. Men prio ett var bara att kliva upp på mornarna och gå dit, där är vi. Han har inte spelat en innebandymatch på 3 1/2 mån!? Det säger Allt. Men på någotvis är jag också stolt att han känner efter, tar en sak år gången. Han är klok vår fina pojk.

Usch vi har så mycket kvar.

Ett möte med palliativa. Alla mammas saker...

Vill inte just nu. Klarar inte av att ens se en bild av henne.

Försöker att ta en sak åt gången och inte se för mycket på alla måsten men det blir allt svårare. Vi har tappat ett halvår på vårat jobb också. Årsbokslutet måste visa ett någorlunda ok. Om något rasar, rasar Allt.

Jag skulle kunna skriva hela dagen. Det är så många händelser/bilder som behöver Ut!

Var rädda om Varandra!!!!

Kram

Petra