tisdag 18 februari 2014

Mera samtal

Dom ringde igen från lasarettet i morse...
Mötet igår, samtalet i går. Orkar inte berätta.
Men jag kan däremot säga att jag står nu och tippar farligt nära över till dit jag INTE vill komma. Vårsolen irriterar mera än den ger just nu, precis som den finaste sommaren på länge (vädermässigt) Allt yr i skallen från utvecklingssamtalet med Lovis i skolan i fredags där man hör läraren berätta om Lovis öppenhet med bla resorna till Sahlgrenska. (har vi varit där, har vår son en pacemaker!?) vidare far tankarna på mötet igår, samtal från skolan som undrar hur det är med Isak, papperet om våran mormors grav som måste beslutas, möte på tors med skolan och sen Eva som sköter årsbokslutet, bilder till falu kommun som måste tas på sommarstugan då vi ska försöka hyra ut för att klara det ekonomiskt, mammas som står inlåst behöver tillstånd hos länsstyrelsen för att strös ut i det fria, bouppteckningen som kom tillbaka och vände, sängen som ska ner i vardagsrummet hos pappa till tors......
Kan nog fortsätta med lite till men jag orkar inte.
Ska försöka förtränga allt en stund och finnas på jobbet i tanken, förresten behöver bara ringa Isaks skolan först.

Känner mig som Bambi på hal is. Mina knän skakar, händerna darrar och jag får säga till mig själv att andas då det sticker till över bröst och ut i axlar som gör att det blir yrsligt. Jävla prövningar!!!!

Vet att du inte ens tänkte på det kusin J men jag gjorde efter vi lagt på. Frågade inte ens om ditt jobb, er renovering!? Det är INTE jag!!! Men jag vet att du vet, men jag vill vara Jag och ingen trött människa fast i livets skitigaste skit! Det räcker NU! 

Kram
Petra

2 kommentarer:

  1. Det är med stor sorg, jag läser dina berättelser. Man ska inte, i er ålder, behöva jobba i motvind dag efter dag, månad efter månad och år efter år. Ni har haft så många motgångar, så det är ett under att ni står på benen. Jag är helt övertygad om att det är er kärleksfulla sammanhållning, som håller er flytande! Tänk om man visste hur man skulle göra, för att underlätta för er. Kram till er alla

    SvaraRadera
  2. Ååå, vad ni får kämpa! Kan man göra nåt för er? hör av dej. Tänker varje dag på hur ni får kämpa med allt.
    Kraaamar!

    SvaraRadera