Lärdom

I morgon har det gått två veckor sen Isak ramlade i hop på planen, det känns som en evighet. Men i allt så har vi också funnit tiden för varandra igen. Inget ont som inte har något gott med sig ni vet. Förut såg en vanlig dag hos oss ut så här: Skola & arbete jag hämtar barnen vid 17, hem och gör mat efter det väntar arbete med att gå igenom fotogarferingar för mig, Lovis hamnar vid TVn och Isak går upp till sin dator eller tv-spel, Magnus stänger butiken vid 19 och är sen kvar till ca 23 för att jobba med bilder. Ändå går inte företaget i hop... Dom lediga stunder vi hade tillsammans som en familj var alltid i samband med Isaks matcher. Det var avkoppling och glädje för oss, sååå orättvist. Men samtidigt med denna näsbränna så njuter vi av varandra, jag och Isak skrattar Mycket och vi spelar kort och spel ihop som aldrig förr =)
Ja, var hittar vi en njutbar balans i det hela ? Jag är inte redo att släppa Calimero riktigt än, vill inte ge upp.

Vi får helt enkelt se vad morgondagen har att bjuda på ;)

Kram Petra