För ganska precis ett år sen gick vi barfota på stranden. Vi blev bjudna av Ms föräldrar där svärfar firade jämt.
I dag har jag och Isak pratat lite så skönt varje gång det kommer något. Vill verkligen inte att han grubblar i ensamhet min kille. Det är ändå rätt tunga funderingar som snurrar. Det han var mest orolig för just nu är att han inte får fortsätta med det han lever för, sin innebandy. Känns så jobbigt när jag som mamma inte har några bra svar att ge. Det känns som en mammas uppgift att vara trygg kunna svara på frågor och funderingar men jag är också ute och svävar i detta fall. Vi vet verkligen ingenting, suck.
Tack för alla varma kärleksfulla kommentarer, fortsätt !!
Hjälp mig hålla bloggen vid liv med viktiga tankar som vi alla delar mer eller mindre =)
Kram Petra
som längtar efter sin gubbe som gjort ett kvällspass.
Ni har verkligen fina barn. Ni är verklien en fin familj!
SvaraRaderaVilka härliga bilder. Va skönt om Isak börjar prata om allt som har hänt istället för att gå inne med alla funderingar. Det är klart att man vill ge sina barn ett svar om vad som ska hända fast det inte går. Önskade verkligen att min son även kunde prata istället för att ha allt inom sig, tänk om han kunde lära sig av Isak. Och du har en helt underbar blogg. Kram Carina
SvaraRaderaHelt fantastiskt kort! Kolla blicken mellan mor och dotter, och mellan far och son...det säger allt...KÄRLEK!!!
SvaraRadera