I denna historia bor även en annan. Min pappa är trillning och enäggs med en av dom. När nu pappa fick reda på att hans PSA värden var för höga så lämnade även hans enäggs bror blodprov. Dom har genom hela livet följt varandra i vått och tort. Lovis sa häromdagen när dom satt brevid varandra på kökssoffan att nu har jag två morfarar. Lite så är det dom är otroligt lika i mångt och mycket. I af så var hans värden givetvis också förhöga. Dom fick sen tiderna i slutet av juni månad för provtagning och senare beskedet 1 månad senare med bara några dagars mellanrum.Pappas brors prostatacancer ska dom operera bara dom får bukt med hans hjärtproblem först. Hoppas att dom även kan laga ett brustet hjärta då han mår så dåligt. Man kan bara tänka sig in i hans sitts, han har inte haft några känningar utan gör en test för säkerhets skull och då upptäcker dom en prostatacancer som måste opereras. Den hittades i tid tack vare hans älskade bror som istället fick helt andra prognoser. Det var som mamma sa häromdagen Vi tycker att det snurrar i våra huvuden vad ska det då inte göra i deras?
Tycker ändå att vi haft en rätt bra mellandag i dag men nu börjar det att gno i mag gropen igen.
Vad får vi för besked i morgon, vad är nästa steg ? Hur ser prognosen ut egentligen? Hur länge får vi har vår pappa, morfar och svärfar kvar? Hur ska vi orka gå vidare och framförallt hur ska vi palla med att jobba 7 dagar i veckan? Kanske tar jag ut hemska funderingar i förväg eller i onödan. Men efter allt som han hända under förra veckan så känner jag att jag måste förbereda mig på allt, även det värsta.
Nu ska jag krypa ner brevid Lovis hon ska upp tidigt för att åka till sin älskade Lisa. Det blir bra för henne det. (Helen, jag skickar med brickorna =)
Tänk gärna på oss i morgon, jag återkommer då jag ser att ni är några som följer vår kamp.
Kan också säga att vi är samma människor som vi alltid varit, det går att ringa till oss. Vi kan säga till om det inte känns bra. Det är mycket värre med tystheten... I bland behöver vi prata också. Vi är toppen glada över att barnen hittat sina kanaler till att prata, det är såå viktigt.
I dag har dom täljt med sin morfar för brinnande livet Isak har gjort smörknivar och Lovis en krokodil. Kan ta kort sen och visa ;)
Kram alla goa
vi hörs!
/ Petra
Tycker ändå att vi haft en rätt bra mellandag i dag men nu börjar det att gno i mag gropen igen.
Vad får vi för besked i morgon, vad är nästa steg ? Hur ser prognosen ut egentligen? Hur länge får vi har vår pappa, morfar och svärfar kvar? Hur ska vi orka gå vidare och framförallt hur ska vi palla med att jobba 7 dagar i veckan? Kanske tar jag ut hemska funderingar i förväg eller i onödan. Men efter allt som han hända under förra veckan så känner jag att jag måste förbereda mig på allt, även det värsta.
Nu ska jag krypa ner brevid Lovis hon ska upp tidigt för att åka till sin älskade Lisa. Det blir bra för henne det. (Helen, jag skickar med brickorna =)
Tänk gärna på oss i morgon, jag återkommer då jag ser att ni är några som följer vår kamp.
Kan också säga att vi är samma människor som vi alltid varit, det går att ringa till oss. Vi kan säga till om det inte känns bra. Det är mycket värre med tystheten... I bland behöver vi prata också. Vi är toppen glada över att barnen hittat sina kanaler till att prata, det är såå viktigt.
I dag har dom täljt med sin morfar för brinnande livet Isak har gjort smörknivar och Lovis en krokodil. Kan ta kort sen och visa ;)
Kram alla goa
vi hörs!
/ Petra
Hoppas, hoppas att det blir ett positivt besked idag.
SvaraRaderaJag börjar gråta nästan varje gång jag ska läsa här, för jag kan känna känslan och pressen som uppstår.
Kram Stina
Har tänkt på er en hel del den senaste veckan men idag skickar jag en extra tanke...kramar till er!//Låtta
SvaraRaderaHåller mina tummar hårt idag!!!
SvaraRadera