Pappa

I morgon är det dags igen...

Har redan världens huvudvärk och en STOR klump i magen. 

Precis som inför mammas begravning har jag likt ett barn bara lust att tvärvägra.

Men än en gång måste man leta sin yttersta kraft för att orka.

Mycket far runt i huvudet och som vanligt bearbetas det mesta i bild och ord.

Två funderare på en filt vid vattnet. Ser och känns fridfullt och det ger mig en viss ro för stunden. Tycker om att stanna upp, reflektera och landa lite. Vi är nog rätt lika ändå då du och jag pappa, ändå så stod vi så långt ifrån varandra. Livet och relationer blir kanske inte alltid vad man räknat med. Tror man får tar det till en erfarenhet och finna trygghet ändå i att det inte alltid blir det som man mest tror är det naturligaste. Man kan ibland behöva avvika från den tänkta vägen. Vi kan om förvandla erfarenheter till styrka!

Tar tacksamt emot tankar och tända ljus i morgon.

Kram & Kärlek

Petra