Rapport

För att inte oroa någon i onödan så tittar jag in en snabbis. Tänkte för mig själv i går att om jag skriver så händer inget, ni vet om man säger något så brukar det bli tvärsom. Min taktik lyckades...inget att skoja om egentligen och fy vad vi mådde dåligt en stund i går. När vi kom tillbaka till stugan så hade Isak fått tillbaka färg i ansiktet igen och såg mycket piggare ut igen, men efter ett tag vände det igen och han tappade färgen. Men det blev inte värre än så denna gången även om vi tycker oss se på honom att det "hänger" i luften.

Mår riktigt kast i dag då man räknar ner igen och barnen frågar om vi ska jobba...och det är bara så mycket måsten som hänger över en, det gör ont ont.

Mitt jobb att mejla läkaren ligger kvar som en punkt i dag, det är ingen höjdare att skriva ner sin oro och sina frågor även om jag vet att det är ett måste att stämma av med dom igen.

Kommer lite bilder på 1 åringen sen =)

Kram Petra