Livet tar på kropp och själ

Oj vad man fått leta efter den sista kraften den senaste veckan. Är redigt sliten efter mycket arbete i press inventering som ska vara klar, en deadline på beställning av Villervalla höst-12 som ska vara klar om en vecka, formex väntar och på det så blev vi helt plötsligt utan personal som kan jobba kvällar. Då vi följer Isak på hans träningar kvällstid så sprack allt och detta blev momenten som fick magen att kapitulera. Magkataren från helvete har nu hängt i en vecka tills jag i går ringde min läkare som rekomenderade mig att dubbla dosen tabletter.

Nu hoppas jag på en liten vändning med allt. Det är för tungt nu och det känns verkligen att kroppen skriker efter lite ro. Mitt högra öga rycker och dunkar flera ggr per dag, kroppen värker och magen vill plötsligt ha mat men lika snabbt så svider den och säger Ät inte mera! Det får liksom snart vara nog jag har fått mitt och jag vet att jag lever, Tack!
Den lilla tendens vi såg på Isak på väg mot förra matchen har också satt griller i huvudet. Är det dags igen, har han varit pigg för länge, kommer det tillbaka? Det är skräck direkt, åh vad man vill att han ska få må bra. Man vill inte tillbaka till det som var för 1 år sen....

Någonting säger mig ändå att det i dag kan bli en bra dag, jag känner lite hopp mera än jag gjort på ett par veckor. Så go vänner hjälp mig hoppas på några lugna dagar innan det är dags igen. Vet att det låter hemskt men jag vet också att det är så det är för vissa saker kan vi inte påverka här i livet.


Trevlig helg!

Kram Petra